Mycket att göra om dagarna =)

Idag har varit fullt ös för lilla Oliver och mig. Först åt vi frukost med bestemor. Sen slängde vi en tvätt i maskinen och packade matsäck. Åkte till butiken och handla middag och bullar som vi skulle ta med oss till mammas kompis Julia och Olivers kompis Isabel. Så lekte våra underbara barn så gott med varandra tills dom började slåss om en kökenpall. Hahaha dom vara bara så gulliga öh öh öhhh huhuhuhu och putta varandra. Men då var det ändå lunchdags så vi skilde dom åt serverade havregrynsgröt på hälften vatten hälften mjölk och fruktpure, MUMS!!! Så var det sovdags för mitt kära underbara barn och vi hoppa i bilen och styrde kosan ut till stallet på Gjerdal. Min kära vän somnade nästan ögonblickligen och vakna inte när jag tog honom ur bilen och stoppa ner honom i vagnen. Jobbigt att lika med brudar =). Det var till att mocka, blanda betfor och ordna tills Mimmi skulle komma tillbaka från operationen. Hon hade tydligen inte gått på hängaren trots att hon blivit dopad. Hon såg inte dopad ut när hon kom till stallet precis. Helt vaken med huvudet på skaft=) Så tog jag min fina häst ner i paddocken och släppte henne tänkte att hon kanske vill springa av sig lite men hon lunka mest bara runt så jag tog på henne longeringsgjord och inspäningar och longera henne och hon gick topp som nästan alltid. Klar i stallet gav vi oss av hem och spist middag med besteföräldrarna eftersom papa skulle vara i verkstaden för att fixa upp snöfräsen. Slängde in en tvätt till gick ner och hoppa in i duschen med Oliver som föresten fick gå lite naken innan för han var röd om rumpan och kissa på toagolvet och halkade runt i det sen. Hahaha det är min pojk det! Efter mysig dusch och bad och så var det nattagröten och slutligen varm mjölk i flaska och ligga å gosa i sängen. Mamma sjöng fina julsånger för mig tills jag somna. Sen var det dags att laga middag till imorgon. Lasange som precis blev klar. Det luktar så gott måste nog smaka lite. En helt vanlig dag för vår lilla familj. Ganska fullt ös va?

Jag ser det snöar

Här är det snö och strålande sol idag! Oliver och jag har varit på promenad på förmiddagen. Nu ligger Oliver och sover och jag har städat och stekt pannkakor till mitt underbara lilla hjärta. Han fullkomligt älskar pannkakor! Nu hoppas jag han vaknar snart så ska vi ta och leka lite i snön sen ska vi in och spise pannkakor.

När Karl kommer hem ska jag ta mig en tur till stallet. Idag ska jag antingen longera mitt hjärta med inspäningar eller så ska jag rida LC dressyr program med henne. Vi behöver dock jobba lite på galoppen så kanske blir det galopp övergångar istället. Hon ligger lite i kurvorna, har lite svårt att hålla tempo vill liksom rusa av gården när det blir tungt på underlaget på banan. Jobba, jobba, jobba =)

Kramar och inslagna rosenbuskar

På söndag morgon sov Oliver till åtta!!!! Han vakna så klart vid halv sex och fick komma över till oss och somna om och vakna inte förrän kl åtta! Vilken lycka. Vi gick upp för att se om några andra var uppe och mötes av en adventskram av svärmor. Så snäll och glad idag! Bättre blir det för när jag kom hem efter kursen på söndagseftermiddag så hade min kära svärmor ordnat med våra rosbuskar. Klippt ner dom och packat in dom för vintern. Så snill du är! Tusen tack!

Dressyrkursen i LC

Det är ju alltid topp med kurs. Det är så intensivt och man får öva mycket och är oftast inte så många. Mitt temperament är på på topp och jag får ett lite mindre eller ett ordentligt utbrott på vår instruktör. Som ler och säger att det är supert med temperament men hon vet inte hur populärt det är att man skäller på sin instruktör. Efter det gick det topp för mig och Rozzak så vi sa inge mer om det förrän efter tävlingen. På söndagen var vi alla nervösa! Då var det ju tävlingsdags. Vi flög på toa om varandra =) Vi red ett LC program. Resultat för Rozzak och mig blev 63.91 procent. Tror egentligen att hon var lite snäll med vår bedömning eftersom det var vår första tävling. Det var en träningstävling som en del man måste ta för att få ta grönt kort. Det är så bra med kurs man får mer och ny energi och får något att träna emot. Kursen gick bra och vi fick med oss en rosett hem =)

Farligt med eld

I fredags tog Trico och jag en uppvärmningsrunda upp i skogen. Etterpå skulle vi gå en övningsrunda på storvolt med bommar och volter. Det är så härliga uppförsbackar runt Gjerdal! Vi brukar ta en sväng på ca 40 minuter som är mycket uppför sen kommer en härlig skogsväg som man vänder på. Därefter är det mycket nedför och det är perfekt uppmärning för min lilla flicka. Då blir hon perfekt uppvärmd och går som en klocka efter men inte idag inte. På väg från stallet så går vi förbi en gård som håller på att elda och Trico blir så klart livrädd. Usch så obehagligt men vi går åtminstone ifrån den läskiga elden. Stressad som tusan så går, eller mer halvtravar min lilla jenta upp för backarna. När vi sen vänder och är tillbaka är hon på väg att explodera för att hon har gått och stressat upp sig sen hon såg elden. Hon hoppar runt och trippar nästan hela vägen hem. När vi kom tillbaka ner och hon ser elden igen blir börjar hon hoppa och lyfta framdelen och galoppera sidleds och för att komma hem så må vi förbi den. Det känns som man går mot elden fast den är väldigt långt bort. Jag övervägde att ta en superlång omväg eller att hoppa av och leda henne. Men jag sitter hellre på när hon är på det humöret än står bredvid. Vi kommer dock hem och tar oss ut på banan och försöker göra den planerade övelsen men min stackars jenta är både svettig och uppstressad sen den hemska upplevelsen med elden. Vi traglar på och lyckas få till något halvbra eller egentligen motförväntan bra med tanke på att hon är så stressad men efter ca 30 minuter ger vi upp och går in i stallet så hon får kosa sig med de andra hästarna och mat. Min flinka lilla jenta! Fullblod ut i hovspetsarna =)

Vi gör framsteg!

Igår kväll bad jag Karl gå upp och lägga sig och sova på annat håll. Han var sååå trött stackarn. Hade försovit sig på morgen, kom dock inte för sent, men det är jobbigt ändå. Så hade han en lång och hektiskt dag på jobbet. Han kom inte hem förrän halv åtta på kvällen och då tycket jag att han kändes lite varm. Oroade mig att han var utsliten och skulle bli sjuk så jag bad honom gå och sova i hans systers rum så han skulle få en ordentligt nattssömn. Men han bestämde sig för att sova på soffan istället. Han orkade inte gå upp han heller. Han orkade inte höra mamman sin gå på om hur viktigt det var att han sov. Han sa allt detta utan att vara sur på mig! Vilket genombrott! Å ännu bättre blev det i morse för då fråga han hur Oliver hade sovit i natt. Eftersom jag hade varit uppe tre gånger i natt så bad Karl mig att gå upp och lägga mig och sova uppe inatt så jag skulle få sova. Men jag orkar ju inte heller få hennes kommentare slängda efter mig så jag sa att jag blir i sånt fall liggande på soffan. Då! Då sa, eller mumla han lite för sig själv, - Jag må prata med mamma för vi kan inte ha det så här....Det var bara så underbart att känna honom ta mig i försvar och inte vara arg på mig för en gång skull! Idag blir en bra dag trots regnet som öser ner utanför. Nu ska Oliver och jag snart äta lunch sen ska vi åka till stallet mocka, ge hästarna lunch och longera Tricostar! Härligt!

Jippi!

Jag har börjat titta på jobb igen! Åh det känns verkligen kul och spännande! Det börjar bli dags för mig att komma ut i arbetslivet. Känner mig så laddad. Ansvar, arbetsuppgifter, kontakt med vuxna människor, en anledning att klä sig (klär upp mig hemma också måste ju det eftersom jag har köpt så mycket nya kläder under mitt mammaledig år =))

Så vore det så fantastiskt kul för Oliver att få börja barnehage och leka med andra barn. Jag tror att han kommer till att fullkomligt ÄLSKA det! Jag ser mig om och tycker att det ser lovande ut på arbetsmarknaden. Det finns mycket intressant där ute eller är det jag som är törstig tro? ;)

Igen!

Igår när jag åt frukost med min kära svärmor så prata vi lite om hästen och hur mycket stallplatser kostar. Då kom en så där härlig kommentar igen. - Jag ska nog börja ta hyra av er. Va?!!! Vart kom den ifrån??? I Norge är det väldigt vanligt att man bygger en uthyrningsdel, en lägenhet som man kan hyra ut, när man bygger sitt hus. Vi bor alltså i en lägenhet i Karls föräldrars hus. Trodde vi var överens om att vi la pengar på att totalt renovera upp råtthållet och öka värdet på huset. Vi har renoverat lgh för ca 70 000 kr. Och om man räknar det på hyra för ett år så är det runt 5800 kr i månaden. För en 1:a på 50 kvm som ligger mitt i ingenstans. Är inte det lite hysteriskt? Våga knappt berätta för Karl men var ju tvungen att säga det till honom så han vet om vi ska börja betala hyra trots att vi redan lagt ut de pengarna. Vi hade ju inte riktigt räkna med det. Det är ungefär som en hyreförening först skulle skicka ut en årshyra och sen börja skicka månadshyra för samma år! Karl tog det inte så bra så klart. Han tyckte att jag lät irriterad och sur när jag berättade det. Å med all rätt jag var skitsur hon menade det säkert inte och skulle aldrig komma med någon sådan kommentar till sina egna underbara barn men av någon anledning är det okej att slänga ur sig såna fräsckheter till en person man knappt känner. Trodde bara att det var konstiga människor som gjorde sånt. Ja ja det hade kunnat vara värre. Kunde haft ett monster till svärmor. Hon är faktiskt underbart snäll och hjälpsam emellanåt dessa utsvävningar. Jag kan bara inte förstå vart hon kommer ifrån när hon gör såna utsvävningar. Hur hon klarar det? Det är ju ett pinsamt och helt okorrekt uppförande. Karl blev i alla fall utomsig och börja gå på mig med att detta funkar ju inte! Vaddå frågade jag. Att bo hos dina föräldrar eller vad? Nej det funkar inte och vi funkar inte å, å, å, å. Men snälla Karl VI kan ju inte bråka om detta också. Vi har nog som det är mellan oss. Å vi är inte osams. Men han var fast besluten att vara sur på mig och tycka att det var mitt fel. Att jag hade gjort fel..Ja jag fattar inte riktigt men något fel hade jag tydligen gjort. Ja jag vet inte vad jag ska göra jag? Sluta berätta för honom? Hålla allt inom mig? En sak är säker vi måste flytta härifrån om vi ska ha någon chans att få ett harmoniskt, vuxet liv.

Vågar jag?

I natt ska jag eventuellt sova någon annanstans så jag får en god nattssömn var 14 dag åtminstone. Men börjar redan fasa för att gå förbi svärmors vakande blick....

Dressyrkurs i helgen

I helgen ska jag på dressyrkurs. Det är lördag och söndag på min ridskola på Linnesvollen för Kady, samma instruktör som hade intensivkursen i höstas! Det ska bli så nyttigt! Det är ridning, teori och så ska vi få öva in ett program och rida för en dommare på söndag. Ja vi får se hur det går =) Nu ska jag upp och hänga tvätt sen ska nog jag och Oliver åka och äta sushi lunch! Mysigt!

Vad hände i helgen?

I fredags red Cecilie Trico och hon hade tydligen varit lite stel. Det börjar väl bli lite för kallt för min lilla prinsessa eftersom katthmhmhm kissade och bajsade ner hennes varma go ulltäck. (Kjesti har dock tvättat det nu!) Men i fredags hade hon ju bara sitt fleecetäcke från Kingsland att ha under uppvärmningen. I lördags var det bara så fantastiskt väder här och Trico och jag följde med ponnierna på en lång, lugn tur i solen! Innan vi skulle gå så gick ponnierna ut ur stallet innan oss så Trico höll på å Klicka =) Tänk om hon skulle bli lämnad ensam istallet! Vilken mardröm hahaha hon är en sån dramagueen! Efter gick vi på banan och träna lite serpentiner, volter och skänkelvikning och hon gick såååå fint! Hon är bara så duktig. I söndags var det så tråkigt väder. Regn och rusk men Hanna och jag tog oss en tur ut i skogen med Omimmi och Trico. Men vi gick på flera jägare och det gillade inte vår lilla tre-åring så vi vände tillbaka för att rida på banan. Tog oss några varv och gav sen upp det var så blött så hästarna inte ville gå där. Två fullblod som nästan stod stilla och vägra gå. Hahaha ja det är i alla fall inte våra hästar. Så vi gjorde slut på dagen och gick in i stallet.

Vår lilla Oliver har nog väldigt ont i munnen för han vaknar så där vid tre halv fyra varje natt och gråter jättemycket och biter på sin lilla snuttefilt =( min stackars lilla älskling. Önskar så att han kunde säga vad som är fel. Karl är så lustig eller något. Han gick upp för att trösta Oliver och när han inte somna om på en gång så började han skälla på Oliver och böjde sig ner över sängen och sa åt honom på skarpen; -Du må sova nu Oliver! Ungefär som om Oliver skulle säga jaha okej, förlåt pappa, jag ska sova nu. Det ända som händer är att han vaknar till ännu mer och gråter ännu högre när hans älskade pappa blir så där sur på honom. Så det är bara att kämpa sig upp och ta hand om lilla gaphalsen. I natt när han vaknade hade han kissat så det hade gått igenom på pjamasen och han var vått och kall. Det märkte så klart inte pappans hans utan han blev bara irriterad som vanligt så jag gick upp för att ta över och då kände jag att han var vått. Ungefär som Karl skulle sova vidare om han låg och var kall i sitt eget kiss! Blir så förbannad på honom. Vi har pratat om detta och att han måste försöka vara med uppmärksam på nätterna eftersom Oliver inte vaknar för att jävlas med Karl, som Karl oftast verkar tro. Utan att det är något som inte stämmer och att det är vårt jobb som föräldrar att ta reda på vad som felar och korregiera det. Det är så svårt att få nätterna att fungera. Jag måste ju också få sova någon gång i bland men känner mig inte helt bekväm med att lämna Oliver ensam med Karl. Men tror nog att de flesta mammor känner så. Ingen passar bättre på sitt barn än man själv=)

*Städdags*

Oliver och jag har precis städat lägenheten! Det är topp att städa tycker Oliver. Nu drar han runt moppen i lägenheten. Han pustar och tar i. Moppen är ju så mycket större än vad han är. Hahah nu blev han visst lite sur på moppen skäller och ruskar på den. Han är så kul min lilla Oliver! Nej nu har han visst tröttnat på at städat för nu kommer han ut från sovrummet med snuttefilten och har lämnat moppen på sovrumsgolvet. Han är sin far upp idagen. Bara lämnar saker där han känner för det =)

Nu ska vi snart ta en liten sovstund sen ska Oliver och jag åka och ta ut pengar till hovslagaren som kommer och sätter på vinterskor på Trico i kväll. Sen förbi och hämta Tricos nytvättade täcken i ett stall i närheten av oss. Appropå täcken så fick jag ett spel igår när jag kom till stallet. En av stallkatterna hade tagit sig in i mitt skåp där jag har allt hästutstyr och bajsat och kissat på mitt ulltäcke från Dyon!!!!!!!!!!!!! Tror ni att jag är ledsen eller? Är det möjligt? Mitt fina, varma, goa skrittäcke är ju förstört nu! Det är ju inte så att man har hur mycket pengar som helst och bara kan använda dyra täcken som kattsand=(

Tat Tat!!

Min flinka son har börjat säga tat, tat när han får mariekex!!! Så duktig du är min lilla älskling mamma blir så stolt!

Jag har verkligen en sprek jenta!

Igår hade jag verkligen en sprek jenta att rida på =) Vi jobbade med övergångar när Trico från ingenstans studsade en meter rätt upp i luften. Så höll hon på flera gånger på ungefär samma ställe så kanske var det något där hon reagerad på men tror nog mest hon var pigg och ville busa med mig. Då bestämde sig Hanna, min instruktör, att hon skulle provrida Trico när hon var på sitt bästa humör =) Hanna älskar att rida besvärliga hästar. Hon gjorde samma sak med Hanna och vägrade gå ut på spåret. Men Hanna är envis och fick henne snart i fin form och ut på spåret. Vilken topp jenta hon är alltså. Hon är sååå fin! Trico är en sprek och mycket bestämd jenta som testar en till tusen. Det är då aldrig tråkigt att rida på henne! Hon var dock stel som tusan i vänster sida så jag må nog se till att jobba lite mer på att ställa henne och longera henne med inspäningar. Usch jag har varit så dålig på att longera henne i det sista. Skärp dig Petronella! Men Trico är såååå fin när hon går! Det är så kul att se någon annan rida henne så man verkligen ser hur fin hon är där ute på banan! Det är min tjej det! Är så stolt över henne!

Underbara kommentarer

Jag har en underbar svärmor men som sagt är hon bara lite för mycket med sin son. Karl måste sova, Karl måste äta, Karl måste vila, sluta tjata på Karl, sluta ditt, sluta datt. Ibland vill jag bara skrika rätt ut till henne. Håll K*****! och Vad f** har du med det att göra? Men av någon outgrundlig anledning så är jag uppfostrad att inte tala till andra människor med disrespekt. Mamma och pappa varför har ni präntat in den gränsen så starkt hos mig? Att jag inte bara kan säga ifrån när andra människor trampar på mig? Nejdå jag är glad och tacksam för att ni har utrustat mig med respekt och sunt förnuft för andra människor. Min kära svärmor äger dock inte den gränsen när det kommer till vårt förhållande och hur vi väljer att göra med våra rutiner. Hon tjatar ofta om att Karl måste sova för han ska upp och jobba. Jag ska ju bara ta hand om vårt barn. Som har fått det god av både mig och Karl och därför är vansinnigt aktiv HELA DAGARNA. Vilket är underbart men kräver att jag är pigg och med hela tiden. För detta är ett barn som måste passas på hela tiden annars händer det en olycka som min kära svärmor tyvärr fått uppleva. Men eftersom Oliver inte behagar att sova så jämt på nätterna så har jag inte varit så pigg och utvilad på dagarna som jag skulle behöva för att ta mig väl ut. Utan har i stället blivit väldigt, väldigt sjuk av en streptokokinfektion. Så sjuk så läkaren sa åt Karl när han skicka hem oss att om han såg minsta tecken på att jag blev sämre så skulle han komma tillbaka med mig så dom fick lägga in mig på sjukhuset. Hade tydligen svarat att jag var född 6 jan 2006 när dom fråga om mina personuppgifter. Opps! Han sa också till Karl att nu är det på tiden att jag sover annars kommer jag inte bli frisk och att för lite sömn troligtvis har gett mig nedsatt immunförsvar. -Så nu måste du börja hjälpa till med Oliver på nätterna. Hon måste få sova annars blir hon inte bra kommenderade läkaren Karl. Karl som var lite uppskakad över att mitt hjärta slog lite för fort och ojämt och att jag var så dålig tillbringa nästan en hel vecka med att hjälpa till både på dagarna och nätterna utan att klaga dessutom.

Här kommer i alla fall några fina kommentarer som av någon anledning har ramlat ur munnen på min svärmor.


Väckte du Karl bara för att säga god natt??!!
Karl hade tagit ut kontanter till mig som jag behövde nästa dag. Innan han gick upp i sin systers rum och la sig glömde han ge dom till mig. När jag gick igenom allt som skulle göras näst dag så kom jag på att jag inte fått pengarna så jag gick upp till honom och hämta dom. På väg tillbaka ner gick jag förbi köket och hörde att min kära svärmor tilltalade mig. Så jag stoppade upp och fråga vad hon sa. Jag hade väl aldrig drömt om att få höra; - Var du tvungen att gå upp och väcka Karl för att säga god natt. ......??? Jag var mållös....

Åh två nätter i rad??!!!
Fick råd av en kär vännina att vi måste dela upp nätterna. Så nu tar vi två nätter var då vi sover ordentligt. Vi började i söndags. Så när jag gick upp för trappan och lägga mig fick jag en liten kommentar om att jag skulle sova någon annanstans. Den andra kvällen sa jag till Karl att jag hoppas att din mamam inte säger något nu när jag kommer upp. Kände bara att jag inte orkade höra någon spydig kommentar. Varför skulle hon säga något om det fråga Karl? Men mycket riktigt när jag kom upp för trappan satt hon och såg på TV och när hon såg mig så sa hon. -Åh jasså du två nätter i rad. Då klicka jag och fräst tillbaka att ja två nätter är hemskt mycket jämfört med Karls 3o0 plus som han har sovit upp hos er! Så gick jag och la mig

En helt vanlig lördag - Biffen blev bränd

På lördagskvällen hade vi planerat lite mys. Laga lite extra god mat och umgås. Biff, potatis och sås. Karl hade hört sig för med mamman sin hur man steker biff för ingen av oss är särskilt bevandrad i den sortens matlagning. Först steker man smöret brunt och sen steks köttet på hög värme 2,5 min på var sida. Utan att lyfta på köttet tror jag den exakta orden var. Jag hade kommit hem från stallet, duschat och vi hade precis lagt Oliver. Jag hade gjort o ordning potatisen och såsen och Karl ställde sig för att steka biffen. Det fräste och skvätt av smöret långt upp på väggarna och det började bli svårt att se i lgh på grund av all matos från köttet. Lite försiktigt sa jag, -Karl jag tror att du måste ta av köttet och sänka värmen lite, köttet håller på att blir bränt. Så försökte jag lyfta lite på köttet. NEJ! Skrek Karl rätt ut. Man ska steka köttet 2,5 min i hög värme på var sida. Du kan inte hålla på och lyfta på köttet emellan!! Men snäll Karl nu går snart brandalarmet i gång. Du må se på köttet inte bara göra som du blir tillsagd vädjade jag till honom. Men nej han stod fast vid vad mamma May Britt sagt trots att han nästan brände ner hela lägenheten(Okej överdrev lite här). När det äntligen hade gått 2,5 minut så var det helt omöjligt att se i lägenheten och köttet var totalt bränt på ena sidan och helt rå och blodig på den andra. -Där ser du sa jag lite irriterat du kan ju inte bara göra som du blir tillsagd när du ser att det inte fungerar. Då fick han spel och flög ut ur lgh och smällde igen dörren. Där stod jag blikstilla och vågade knappt andas jag var så rädd att Oliver skulle vakna med ett ryck av den igensmällda dörren. Men han sov som tur var vidare. Såg på mitt totalt nergrisade kök och alla jag var tvungen att städa upp efter min kära älskade sambo. Kl var tio på kvällen och vi hade fortfarande inte spist någon middag. Jag satte ugnen på 200 grader, slängde in biffarna i ugnen och började städa iordning. Halv elva var maten klar och stod på bordet i ett rent kök. Gick upp i Karl föräldrars hus och letade efter Karl. Han hade lagt sig i sin syster säng med TV på och spelade kort på sin mobil. Han var så sårad stackarn för att jag hade varit så taskig och sagt åt honom att han att han gjort fel. Fick gulla och sussa med Karl för att han till slut skulle komma ner och äta sin middag. Ja en vanlig romatisk lördag kväll hos oss. Ibland känner jag att det är för mycket för mig att ha både ett litet barn och ett stort...Ställer jag för stora krav på min kära sambo? Jag tror jag ser för mycket på romatiska filmer för jag har fått för mig att detta inte är ett gott exempel på en romatisk, mysig kväll med sin käraste.

Det har din mamma sagt

Jag vet inte om det är fler än mig som känner att mamma-son relationen är så stark att den faktiskt påverkar den egna relationen negativt? Vad är det med mammor och deras söner är det någon som snälla kan svara på det? Jag är otroligt överbeskyddande mot min son men han är 1 år inte 26 och pappa. Om jag ska få igenom något, vad som helst så må jag avsluta eller börja med att säga det har din mamma sagt att vi ska göra. Om jag inte börjar eller avslutar en önskan med dessa magiska ord så kan jag ge mig på att jag kommer få ett nej så kan vi inte göra eller så ska vi aboslut inte göra det.

Min lilla primadonna

Det var så härligt väder i lördags. Det snöade för första gången i år! Så mysigt. Jag tänkte att jag skulle ta en tur på utebanan med min lilla prinsessa så vi kunde kosa oss i det härliga vintervädret. Till en början gick allt bara bra och Trico jobbade fint och koste sig hjärtligt. Men rätt som det var börjar hon hoppa och galoppera. Eftersom hon har blivit så tuff med traktorer, grävmaskiner och byggarbete som hela tiden händer på gården så tänkte jag att hon bara var en sprek jenta som vill löpe =) Så jag la galoppskänkel och manande på henne för att ta några varv, vi må ju ända jobba med galoppen. Plötsligt såg jag hur det kom stora grus och snö klumpar farande runt huvudet på henne som fastnat under hovarna och som hon sparkade upp! Stackars jenta mi vi tog ner tempot och tog några roliga varv med att öva övergång mellan skrit och halt å mellan trav och skrit, fyrkanter och versader. Min fina flinka jenta hade kunnat klicka totalt för just såna saker. Att hon får något på sig som en vattendusch, mygg och regn. Som häromdagen när vi var ute i regnväder och red nere vid stranden så blev hon och Mimmi lite stressade av vågorna som slog mot stranden och klipporna och när de hade hetsat upp sig till bristningsgränsen kom en buss och bara blåste förbi oss och skvätte upp vatten på våra fina prinsessor. Ni kan ju föreställa er den åkturen vi fick hehehehe....

Beror sömnlösa nätter på chokladkaka eller tänder?

Igår kväll/natt vakna Oliver typ 10 gånger bara innan tolv på natten. Grinade och gnällde som bara den! Jag ville bara skrika rätt ut men det gör man ju aldrig. Ville så gärna se House men det skulle jag tänkt på innan jag skaffa barn =) Det var så synd på min lilla älskling, han var inte riktigt vaken men kunde inte riktigt sova heller. Det var till och med så livat så Karl vaknade och det hör absolut inte till vanligeterna. Tänder har han ju fått förut så jag tänkte att det nog var den där kladdkakan som hans kära besteföräldrar och pappa gav honom när jag var i stallet tidigare på kvällen. (Påmin mig om att jag ska hålla dom tre vakna en natt inom snar framtid så dom får känna hur det känns.) Det var ju ingen höjdare att lillfissen hade lyckats väcka pappa för han blir sååååå sur. Först försökte han få Oliver till att somna genom att säga till honom på skarpen att han måste sova nu. Vilken ett åring somnar av det? Det blev ju så klart bara ännu värre. Sen for han runt ute i vardagsrummet och mumlade så Oliver fick ännu svårare att somna om. Han undra så klart vad pappa höll på med. Och varför han inte också var ute i vardagsrummet med pappa och lekte. Tur att vi bor i källaren hos Karls mamma och pappa för tillslut kunde jag inte ha kvar Karl i lgh utan fick skicka upp honom att sova i hans systers rum hos sina föräldrar så jag och Oliver fick försöka komma till ro igen. Varför känns det som man har två barn när man i själva verket har ett barn och en man? Ska det vara så här resten av livet? Jag trodde alltid att man var två föräldrar. Men min kära man har lärt mig att föräldrarskapet är precis som att driva en organisation. Jag är mamma VD och Karl är pappa anställd som nästan alltid måste fråga om hur man gör allt med barnet sitt.

Löshoppning på Gjerdal

Att jag alltid glömmer kameran! Jag har en bild på mig och Trico och det är på mobilen och då ser Trico skitsur ut. Jag bad Hanna, vår instruktör ta en bild på oss när vi skulle värma upp lite inför banarbete och Trico var ganska missnöjd med att få stå stilla och visa upp sig hon tycket att vi skulle GÅÅÅÅ! Men i Söndags så löshoppade vi alla fall våra fina fullblod på Gjerdal. Det är tre stycken och dom är exakt likadana. Vi släpper dom i paddoken och dom rusar runt i galopp med svansen rätt upp och alla tre har sån lätt bakpart som flyger och far i luften under uppvärmningen. Dom är väldigt söta då. Nej Natta och Lisa vi släpper dom inte alla tre samtidigt vi tar så klart en i taget ;) annars hade Trico bankat de andra två små tjejerna, hon är ju chefen! Trico vet vad som skall göras och hon är så cool. Hon går så fint på banan lagom tempo och hoppar studs och sen oxe. Och om jag säger till Trico; -Nej gumman nu går du åt fel håll Trico du må vända och komma från andra hållet så gör hon det! Hur flink är inte den jentan?! Hon är min hon! Det gick super fint alla hästar var så flinka och blev lagom svettiga =) ganska mycket svettiga. Dom tycker verkligen att det är dö skoj med löshopping våra jentor!

Viktkoll med mamma Petronella

Det närmar sig sakta men säkert! Ligger och trycker mellan 67-68 kg nu. Men tack vare min fina lilla Prinsessa Tricostar så har jag tajtat till mig en aning=) Karl börjar bli mer och mer nervös så vi få väl se om han löper hela linan ut.

Oliver gör stora framsteg! På ostadiga ben har han börjat ta sig runt gående, han är så flink vår underbara lilla prins! Tänk så heldiga vi är Karl och jag som har fått en sån underbar liten son. Det är fullt ös från att han står upp tills han stupar i säng på kvällarna. Det är en riktig vilde med en god portion temperament! Tänk er mitt temperament plus Karls (som är tio gånger värre än mitt) och gångra med hundra då får ni Olivers temperament! Om vi säger; -Nej Oliver du får inte stoppa fingrarna i kontaktuttaget eller ner i toalettstolen heller för den delen så får vi oss en ordentligt utskällning tillbaka =) Tänk er det!? Utskällda av en ett åring vars ända ord är mamma, pappa, bä och hiii!

Okej nu har han gjort det igen!

På bilden: Karl cyklar downhill i Åre. Samma år som vi träffades!
______________________________________
Han är så rolig min kära sambo. Nu har han varit så där knepig igen som han var den där gången då jag berätta om städningsincidenten. Har sagt åt Karl att han måste ta sig lite tid till sina fritidsintressen som exempelvis cykla downhill. Nu när jag har börjat åka till stallet igen så känner jag hur otroligt viktigt det är med egen tid. Och det gäller oss båda. Det var lite svårt att balansera alla ingredienser i livets soppa när Oliver var liten. Men nu börjar han bli så stor att det räcker med att en förälder, eller bestemor och bestefar, ser efter honom under en längre tid. Vi har väl helt enkelt blivit så rutinerade föräldrar att vi inte behöver vara två som passar på Oliver 24 timmar om dygnet. Så jag sa till Karl; -Kan du inte ta dig tid och åka iväg och cykla lite downhill? Nej det kunde han alltså inte göra. -Varför då? frågade jag. Oliver och jag klarar oss väldig bra själva det är bara att sticka iväg. Men nej, nej så enkelt ska ni inte tro att det är. Lyssna nu, så här svara han. - Nej det är inte det. Men om jag ska åka iväg och cykla då måste jag ju laga cykeln. Så avbröt jag honom i vanlig ordning. Det är en dum ovana jag har. Jag avbryter nästan alltid honom när han ska berätta något. Vilket fall som helst så sa jag till honom att det kan inte vara så mycket kvar att göra på cykeln eftersom han nästan gjorde den klar i slutet av förra sommaren. Nej det var ju sant men så var det ju en sak till som måste göras innan han kunde börja laga cykeln. Han måste först städa och göra iordning garagekällaren! Fattar ni?! Det är ju nästan helt sjukt att tänka så. Innan han cyklar så måste han laga cykeln. Det fattar jag ju. Men att han skulle behöva städa iordning garagekällaren innan det?! Det är ju bara psykopatvarning att tänka i dom banorna =). Å det mina kära vänner, det kommer att ta tid att städa garagekällaren för när jag hade fått nog av att bo hos mina kära svärföräldrar och ville ner i lägenheten så tog jag bara allt skräp och skit som låg i lgh och bokstavligt talat slängde in i garagekällaren. Så ni kan ju tänka er hur det såg ut därinne när jag var klar=O Men man ska inte undervärdera en man som vill något. Han är nu i full gång! Har röjt och kört massor med skräp till skroten och har fått upp verktyg på väggen och börjat sorterat skruvar. Så jag hoppas att han snart kan lägga projektet städa garagekällaren åt sidan och göra klart cykeln så han får ta sig en sväng innan snön kommer igen.

Viktkoll med Oliver!

Vi gick ner på helsostation/BVC i tisdags för att mäta och väga min lilla ögonsten. Det var alltså dags för tio månaders kontrollen. Kan ni fatta att det redan har gått tio månader? Tiden bara springer iväg! Allt såg bara prima ut! Han väger nu 9240 gram och är 73 cm lång. Huvudmåttet har gått upp till 44,4 cm och även det såg bara fint ut på BVCkurvorna. Min fina välutvecklade pojke;) Vi höll dock på att stryka med när vi skulle gå tillbaka upp på Tranby. Det är alltså ganska brant i ca 45 minuter promenad rätt upp och så fick vi gå i stekande sol. Pappa Karl nu MÅSTE vi verkligen skaffa den där Volvo V50 som du hela tiden pratar om!

Hon är helt sjukt bra

Vår instruktör Kady, jag säger bara WOW, vilken ryttare! Igår skulle Kady gå igenom hur man förlänger och förkortar de olika gångarterna över bommar. Vi bestämde att bästa sättet för att vi verkligen skulle fatta hur man gör det rent praktiskt var att hon red och visade hur det skulle se ut. Å hon kan rida hon! Hon red denna häst ställd åt ett håll medans han gick åt ett annat, på tygel i volter, i förkortad och förlängd, skrit, trav och galopp. Allt detta med i princip slappa tyglar! Hon släppte handen och klappa om hästen och den bara fortsatte och gå lika fint som innan. Det är ju bara helt sjukt bra! Jag fattar det inte! Hur gör du Kady?? Jag sitter på den stackars hästen och jobbar mig svettig och så händer det, vid något tillfälle att jag råkar göra rätt och när jag ska böja mig fram och klappa för belöning så bara tappar hästen min all hållning som den ev har haft. Hahaha det är så orättvist. Jag vill vara lika duktig som dig Kady! Men det kommer mera. Hon skulle visa oss vilken skillnad det är när hästen går i förkortad eller förlängd gångart. Så hon satte upp två bommar med 15 meters avstånd mellan varandra och galopperade emellan dem och räknade galoppsteg. I förlängd galopp tog hästen fyra galoppsteg och i förkortad galopp fick hon honom ner i sån liten galopp så vi kunde räkna sju galoppsteg mellan samma avstånd på bommarna. Åh vad jag längtar till Trico kommer till mig. Vi ska öva och öva och bli så duktiga på detta!

Det blir bättre och bättre

I dag känns det lite bättre men igår kväll efter ridtimmen kändes det som om jag hade så ont så jag skulle få feber! Var helt varm i kroppen och min kära sambo var inte sen att påpekat att jag såg sjuk ut när jag kom hem =) Jag fick jobba, det vill jag lova! Igår började vi med teori och gick igenom hästens extriörer, mycket intressant. Lärde mig massor som man ska tänka på när man köper häst bla. Efter det hade vi ridtimme och tränade på att ställa hästen i volter. Superlätt i teorin, hysteriskt svårt i praktiken. Det gick mot förväntan väldigt bra, jag red en helt ny häst på ridskolan som ingen hade ridit. Stackarn har inte ens ett namn än. Han var ganska otränad, som jag, dåligt med muskler också som jag. Men som de flesta hästar, gjorde sitt yttersta för att vara sin ryttare till lags. Tyckte att vi fick till det riktigt fint till slut. Jag lyckades samla upp honom fint på tygel och ställa honom inåt ända till jag blev helt slut och började tappa kontrollen över mina sänklar och händer =) I dag ska vi träna på att korta och länga i de olika gångarterna samt gå över bommar i de olika gångarterna. I olika tempo men bibehålla samma takt! Låter lätt va? Men som jag brukar säga. Lätt i teorin, svårt i praktiken.

Aj min arma kropp

Igår var jag på intensivkurs på min ridskola på Linnesvollen. Vi har en superintstruktör så idag kan jag knappt röra mig! Vi är en ganska liten grupp som går en intensivkurs med ridning och teori. 12 personer som är uppdelad på två grupper så gissa om vi fick jobba igår. Kady fråga om det var någon som var tränad under sommaren och jag svarade inte, utan tänkte rått att det kommer hon att se. HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA! SE?! Fy tusan så mör jag är idag! Till och med igår kunde jag knappt lyfta armarna och orkande knappt gå till bilen. Det är verkligen en sak att rida hemma och flänga runt ute i skolen och en helt annan sak att rida för en instruktör! Men det känns underbart uppfriskande att ha träningsvärk! I dag ska jag få rida en helt ny häst som har kommit till ridskolan. Jippi! Mindre jippi är dock att Kady inte har fått tid att pröva den sen den kom till ridskolan så hon vet inte alls hur den fungerar Hoppas, hoppas hon har hunnit tagit en tur idag innan vi kommer vid femtiden=)

Se på min fina tjej som ska komma till mig snart!

Jag längtar så tills jag ska få ha dig hos mig och få mysa och ordna med dig. Det ska bli så roligt att lära känna dig gumman! Tack Nathalie och Lisa som är så snälla och släpper henne till mig! Jag är så lycklig!

Att jag hinner läsa böcker!

Nu har jag läst ut Åse av Denise Rudberg! Jag fullkomligt älskar hennes böcker! Snälla Denis kan du inte skriva flera böcker!
___________________

Har även avverkat Sjöjungfrun av Camilla Läckberg. Den var så sjukt spännande. Jag har blivit så uppslukad av hennes böcker så jag tvinga min sambo att köra inom Fjällbacka på väg hem från Göteborg med en skrikande unge i bilen. Jag ville så gärna se stället som jag blivit så känt med i min fantasi =) Jag skrek av glädje när Läckberg var på Nyhetsmorgon och prata om sin nya bok. Camilla du har räddat min mörka höst. Tack! Ser verkligen framemot att få krypa upp i soffan med den i höst.

En riktigt tuffing

Vi har alltså fått en sjövild liten son men tuff som tusan! Igår var vi var på dop för Markus. Karls syster Kristin och hennes man Alexander döpte sin yngsta son igår. Vilket kalas det var sen då! Kristin är bara sååå duktig på att laga mat! Innan maten satt Oliver på golvet med pappa och lekte. Han har ju inte helt kontroll än så plötsligt fallt han ner och slog huvudet lite löst i tvbänken. Så Karl tog upp honom och krama om han lite så slutade han gråta nästan med en gång och då satte Karl ner honom på golvet igen. Då var han lite gnällig och verkade fortfarande lite ledsen så karl tog honom och gav honom till mamman sin för lite kos. Då såg vi att han hade ramlat och slagit sitt lilla, lilla huvud på en kant. Han hade fått ett blåmärke med ett sår inuti. Åh mitt lilla hjärta! Han är så tuff! Gråter nästan inget trots att det måste gjort jätteont! Det var hans andra blåmärke i livet =) Första fick han för cirka en månad sen när han låg på golvet och tappade en bok på pannan och fick sig ett ordentligt blåmärke mitt mellan ögonen =) Måste passa noga på honom framöver!

Första tanden!

Har ju helt glömt att berätta att Oliver har fått sin första tand! Kom någon gång i slutet av förrförra veckan. Så nu har han börjat med tandborste och det är ju bara fullkomligt supert! Han älskar att borsta tänderna synd bara att inte hans pappa också gör det=) Det är alltså fullt krig hemma hos oss på mornarna och kvällarna nu. Jag må tjata på pappa Karl att han ska borsta tänderna BÅDE på morgonen och kvällen å slåss med Oliver för att han ska lämna ifrån sig tandborsten, både på morgen och kvällen=) Det kliar nog såååå skönt att b0rsta med den skulle jag tro!

Bakvecka

Oliver och jag hade fullt upp föra veckan vi bakade först bröd till honom. Det innehåller bara olika mjölsorter, havregryn och lite vatten.

Olivers bröd
____________

Sen badade vi Anisbröd till mamm, pappa, bestemor, bestefar och tante Kine. Å eftersom bestemor har stickt åt Oliver lite söt bröd emellan åt så tycker han att det är pest och pina och behöva äta sitt grova bröd. Så just nu sitter han och tittar på mig och gråter för att jag äter anisbrödet och han får äta det grova brödet.

Anisbröd
__________

Vi avslutade veckan med att baka en supergod Mjuk pepparkaka med Lingonsylt. Det blev populär! Nu ska vi se vad vi ska baka denna vecka=)

Pepparkaka med Lingonsylt - Mums!
___________________________

Det bara explodera!

Det är så otroligt spännande att ha barn. Det lilla minsta är som en världshändelse. I lördags morse bara exploderade vår lilla sons utveckling. Det är så häftigt! Karl Erik låg på soffan och vila sitt onda huvud medan jag lagade frukost. Vi hade nämligen ätit mångder av olika skaldjur uppe hos May Britt och Per med Kine och lyckats få i oss fyra flaskor vin och några öl. Så ni förstår säkert att min kära sambo inte mådde så bra. Lilla Oliver kände sig uttråkad på golvet och ville få uppmärksamhet av sin, otroligt coola pappa så han tänkte att jag får väl resa mig så blir det kanske lite fart i den där sega gubben. Så han tog tag i soffan och reste sig upp! Snacka om att det blev fart i oss! Vi hurra och jubla! Puss och krama! Oliver fick den uppmärksamheten han ville. Han fick lite mer smak av all uppmärksamhet tror vi för efter frukosten så kröp han för första gången! Kan ni tänka er vilken känslostorm det var för oss att han både reste sig och kröp innan kl halv tio på morgen. Det fullständigt exploderade av utveckling i vårt lila hem! Det är vår lilla son det! Två mycket stolta föräldrar!

Jag kan inte fatta att hon ska bli min!

Tricostar är ett engelsk fullblod på ståtliga164 cm. Jag vet inte vad det var som fick mig att åka ända till Malmö från Oslo. Kanske har jag gått hemma för länge med Oliver och behövde ett äventyr. Men något sa mig att jag måste åka. Att jag inte kunde låta detta tillfälle glida mig ur händerna. Det låg liksom i luften att något speciellt väntade mig. Åh det var det verkligen! Tricostar! Kärlek vid första ögonkastet! Bara se på henne! Hon är en världens finaste häst! Det är en mycket speciell tjej med stor personlighet! Jättehärlig att rida. Pigg, glad, stark och duktig! Man kan riktigt känna hennes sinnesställnig både i stallet och när man rider henne. Hon är helt enkelt superhäftig och jag kan inte tro att det är sant, men nu ska hon bli min...

Från början var hon galopphäst se den fina tjejen!


På Derbydagen med Nathalie som leder runt henne på volt.
Det är tryggt att vara med Nathalie =)

Tävlar med Natta som är superduktig på att rida henne!
Se så fina dom är!

Kollar in banan lite =)


Se vilket team dom är Natta och Trico!

Finaste hästen kosar sig i hagen. Se som snälla ögonen.
Oliver och jag tog oss en liten tur till Malmö nu i helgen, 29 juli - 1 aug så jag kunde provrida Tricostar! Först flög vi, från Oslo till Stockholm därefter från Stockholm till Malmö. Det var ju topptopp att flyga tyckte Oliver. Mamma däremot blev både illamående, yr och helt färdig. Väldigt obehagligt men det var så underbart att se Oliver så glad och tillfreds! Trots att Oliver för det mest är en väldigt glad gutt så ska jag ärligt säga, att innan vi gjorde den här resan, visste jag inte att jag hade en SÅ snäll och glad unge! I Malmö bodde vi på hotellet som ligger på flygplatsen det var ju supert. Men den stackars tjejen i receptionen passade både receptionen och var servetris på deras restaurang. Måste vart mycket att stå i. Bra service dock! Oliver stormtrivdes även där! Bara log och var glad. Vilken underbar son jag har! Dagen efter åkt vi ut till Nathalie och Lisa för att rida Tricostar. Men en taxitur som i vanliga fall skulle ha tagit 15-20 minuter tog en timme! Taxichaffören var sur som tusan på mig.? Jag fatta absolut ingenting? Ställde mig helt frågande när han oförskämt fräste åt mig att vi hade åkt förbi stället utan att jag hade sagt något. Vad f* är det frågan om?? Det är min första gång i Malmö och jag hade absolut ingen aning om vart vi skulle. Dessutom var jag tokstressad över att Oliver hylte något helt hysteriskt! Fråga taxichaffören om han hade svårt att hitta? Då snäste han åt mig igen! Han bodde minnsann inte ute på bondvishan och än mindre hittade han därute. Men herregud jag fatta ingenting åkte jag inte taxi? Har du ingen TomTom fräste jag tillbaka och kände att jag höll på att explodera. Hade ju ringt till taxibolaget flera dagar innan och bokat resan. Är det så svårt att förbereda sig och ta reda vart man ska föra sina kunder? Vad är det för slags service? Jag tacklar inte att Oliver gråter så bra och var på bristningsgränsen när taxichaffören fick syn på Lisa som stod ute vid vägkanten och vinkade åt oss. Hörde att han var irriterad som tusan när han klev ur bilen. Men där gjorde han ett misstag. Lisa ser liten och snäll ute, men för guds skull låt er inte luras av det yttre. Såg att han fick sig en ordentlig tillsägelse med mycket myndig stämma för när jag väl hade lyckas kravla mig ur taxin efter att ha tryckt tillbaka gråten efter Olivers hysterianfall var han helt plötsligt snäll som ett lamm. Wow tänkte jag! Snacka om Girlpower! Heja Lisa skrek jag tyst inom mig! Lisa tog mina väskor instuerade myndigt taxichaffören vart han skulle hämta mig vändet på klacken och gick. Men den stackars slagne taxichaffören vågade inte komma tillbaka. Dom skickade en taxichafför från ett annat taxibolag, tydligen från ett lokalt taxibolag för att hämta mig =) Nathalie stod tålmodigt kvar och väntade på att jag skulle samla ihop min tillvaro och förde mig ner till stallet. Nathalie är alltså Lisas dotter. Hon verkar vara en ganska blyg tjej från början. Men samma sak där, låt dig inte luras =) När vi väl kom i gång och prata så var det fullt ös på pratandet! Natta är verkligen en härlig tjej och jag blev väldigt uppåt av att umgås med henne. Å vilken ryttare hon är sen då! Kanske beror det på att mamma Lisa är en mycket duktig dressyr ryttare och instruktör men vilket fall som helst. Nathalie är en tjej som imponerar stort! En petit tjej som rider dessa fullblod med stadig hand! Tricostar gick som en ängel under Nathalie. Wow Natta du rockar fett! Så fick jag till slut den stora äran att träffa far i huset. Vi skulle in och äta lite lunch efter att vi hade ridit Trico. Men, är han lite sur av sig tänkte jag. Så började jag direkt spåna på hur det kom sig att Lisa som är så kvittrande glad och framåt gifte sig med surpuppan. Men så upptäkte jag till min stora häpnad att han helt grymt satt och drev med mig, med oss! Å hela tiden också! Så kul var han! Jag fullkomligt älskar två saker i livet, kaffe och människor som är sarkastiska. Jag tycker att det är vansinnigt roligt med sarkastiska människor. Och han var både sarkastisk och gillade nog kaffe lika mycket som jag gör! Hahahaha vilken härlig pappa! Jag fullkomligt stormtrivdes hos familjen M Johnsson. Men som om det var nog? Han fortsatt och imponera. Karln kunde ju precis allt! Hahah dom var superroliga för Lisa flög runt i köket, fixa och ordna medans hon och Nathalie pladdrade på och berätta saker å rätt som det var hade dom glömt namnet på en ort, en person, en häst, ett avstånd. Ja you name it! Å han visste det! Han svara på allt dom leta efter! Så imponerande! Hahaha ja det var en resa jag aldrig kommer glömma
Ja man kan verkligen säga att jag var in for a suprise när jag åkte till Malmö och det var inte bara att jag skulle imponeras och förälska mig i underbara Tricostar. Jag förälskade mig i hela familjen! Heja famijen M Johnsson ni är så härliga tycker Oliver och jag!

Så här ser vår trädgård ut nu och vi började på noll

Hela tr]adg[rden

Taget fr[n Karls f]or]aldars tomt.

Bilden tagit fr[n v]r ytterd]rr. Se dem fina.....

Altanen med kryddland, gjordgubb och smultronland som Karl har byggt

Planterat blommor mot garaget

Min mamma och jag!

Mamma tycker att jag är finaste bebisen i världen!

Bilder från 17 maj!

Så här såg det ut när vi firade 17 maj! Vilken festdag det är i Norge!


Oliver med tante Kine och Bestemor och ser på 17 maj tåget. Superspännande!


Karl Eriks stora syster går i tåget med sin son


Pappa och Oliver är på väg hem efter ha varit på 17 maj fika hos Oldermor

17 maj lunch hemma hos Bestemor och Bestefar!

Oliver och Bestemor i folkdräkt!

Måste fotas med alla jag! Här är jag med Tante Kine!

Vet inte vem som är värst...

...min kära sambo eller jag? Äntligen har Karl Erik lyckats hjälpa mig med att få in bilderna från vår superavancerade kamera till datorn. Han är helt omöjlig när det gäller såna här saker. Jag blir rent ut sagt galen! Att fixa och städa garagekällaren eller ordna upp och runt sin verkstad, ja det är en sak. Det kan han hålla på med i timtal men att göra en sån simpel uppgift som att lägga in bilder från kameran till datorn det har jag tjatat om sen 17 maj eftersom jag så gärna vill lägga upp bilder från den dagen. Och nu har dom äntligen hamnat på datorn.

Ja sen kan man ju fråga varför jag inte bara gör det själv? I vanliga fall skulle jag komma med ett dussintal bortförklaringar till varför jag inte gör det själv. Men låt oss göra något nytt den här gången. Jag ska inte komma med en enda bortförklaring. Jag ska bara göra det själv nästa gång. Det är ju ändå jag som vill blogga. Sen kan man ju tycka att eftersom jag gör bloggjobbet med att skriva och lägga in bilder så kunde han bidra med att lägga bilderna på datorn. Jag gör det ju ändå för bådas skull. Men tillbaka till det här med bortförklaringar. Jag är nämligen drottningen av bortförklaringar. Jag kommer ALLTID med en bortförklaring. Jag är urusel på att bara säga nej tack det passar inte för oss då. Eller att medge att jag inte orkar fixa vissa saker själv. Som det var i det här fallet med kamera. Jag orkade helt enkelt inte bry mig om att lära mig hur man gör. Men nu har jag lärt mig =) Det är rätt konstig för egentligen tycker jag att det är urkul att lära mig nya saker. Älskar egentligen att slänga mig över problem och lösa dom. Men ibland kan jag bara bli lite dum slö när det kommer till visa saker. Jag skjuter upp saker för att jag tror att det är så svårt att lära mig och jag orkar inte ta tag i det. Ibland tycks jag helt enkelt tro att jag inte har tid att lära mig. Men när jag väl tar tag i det så visar det sig alltid vara mycket enklare att göra än jag har trott! Att det går mycket fortare att göra det själv än vänta på att någon ska hjälpa mig.

Så är det här med att tacka nej till saker. Jag kan inte bara tacka nej för att det inte passar för oss. Det kanske inte passar in i vår livssituation att gå på bröllopsfest elller 30 års fest hemma hos en person. Men det räcker inte för mig att bara säga nej tack utan jag måste alltid göra en lång, då menar jag lång utläggning med mängder av ursäkter till varför jag eller vi inte kan komma. Varför då? Varför kan folk inte bara respektera ett nej tack vi kan inte? Just i mitt fall är det lite underligt. Jag har massor med "vänner" som kräver att jag ska delta på alla möjliga saker. Om jag inte gör det så blir dom väldigt uttryckligt besvikna. Jag vet inte hur många gånger jag har hört; -Jag är så besviken på dig för att du inte kom på ditt eller datt. Eller jag är så besviken att du bara sitter hemma nuförtiden. Åh jag är bara höggravid och du/ni får hemskt gärna komma och hälsa på och gärna då innan kl nio på kvällen. Jag ringer inte runt till mina vänner och sa att jag är så besviken att ni inte kommer och hälsar på mig eller min familj. Jag fatta ju att det inte var så kul att hänga med en trött tjockis. Eller att åka 60 mil. Folk kommer på besök om det passar. Vid ett tillfälle, tro det eller ej, så var det en av mina "vänner" som blev skitsur för att vi inte slänga oss i bilen och köra 60 mil med en bebis på 6 månader för en skiten 30 års fest. Jag var ju bara på ett besök en månad tidigare på samma ställe och hela familjen var sjuk och jag blev smittad och fick ta hand om en bebis samtidigt som jag kräktes som en galning. Det var en j* pina som ingen normal person gör om frivilligt! Det mest intressanta i allt detta är att när Oliver väl kom så var det i princip inga av mina "vänner" som kom och hälsade på oss. Jag kan nog påstå, att i dag när Oliver er 9 månader så har fortfarande 90 procent av mina sk vänner inte träffat Oliver.

Här kommer mer bilder på vår stora fina pojke

Jag älskar att gosa med mina föräldrar!
Här belönar jag pappa för att han lekt med mig

Nu vänder jag mig själv från rygg till mage

och från mage till rygg men här hjälper pappa mig

Jag älskar att stå upp och här

hjälper min pappa mig att stå upp!

Pyjamasparty med Olivers gudföräldrar Janina och Henning

Svensk påsk med Olivers gudföräldrar

I påskas fixade jag och Emelie med svensk påskmiddag! Det är Are, Emelie, Henning och Janina som är på besök. Oliver njöt så klart i stora drag av allt sällskap och uppmärksamhet. Han har blivit så stor! Pratar bebis språk som bara den och ligger och lyfter sig upp med armarna så han nästan står på alla fyra!

Myser med Emelie

Ska ta sig en tur till Are

Tveksam om han ska lämna

snyggingen för Are

Are och Oliver har ett förtroligt samtal

Ja gosar lite med Are också

Jippi jag får flyga Are är så cool!

Duktiga Are byter blöja på Oliver. Det är inte så lätt som det ser ut när en erfaren förälder byter=) Men Oliver låter sig snällt hållas han avgudar ju sin coola gudfar!