Det är helt underbart att ha barn! Det absolut bästa som har hänt mig. Men av någon konstig anledning så trodde jag att ha familj och bli mamma var något som bara skulle lösa sig helt magiskt av sig själv. Att det inte skulle vara något jobb, utan bara en dans på rosor. SÅ FEL MAN KAN HA!!! Jag tror nog, att vara mamma, är bland de svåraste jobben i världen och det är absolut ingen "peace of cake" att skapa en harmonisk och någorlunda fungerande familj med två små blöjbarn=). Jag fattar inte vad jag tänkte på? Såg inge som helst ansträningar eller jobb med att skaffa barn och bilda en familj. Men att skapa familj och ha en fungerande vardag kräver all min energi och kompetens. Vet inte varför jag trodde att det skulle bli så lätt? Jag var övertygad om att jag var skapt till att vara mamma och ha en stor familj med MÅNGA barn. Nu tänker jag snarare,om jag tar mig ur småbarnsåren med sinnet i någorlunda behåll så ska jag då absolut inte skaffa några flera barn trots att jag älskar och avgudar mina barn över allt annat på jorden. Kanske är det därför det är så svårt? För att man älskar de så innerligt och är beredd på att göra vad som helst för dem. Hela tiden sätter man sig själv så långt ner på sin personliga lista så man glömmer att ta hand om sig själv eller göra något för sig själv. Till slut är man helt slutkörd och inser att man må göra något för sin egen skull innan man rasar samman. Å då gör man det! Det som inte är så smart. Åker till närmaste butik eller köpcenter och köper massor med onödiga och onödigt dyra ting, på så kort tid som möjligt, eftersom man har blivit van till att göra allting i rekord snabb fart med småbarn. Så får man ångest för att man brukt massor med pengar och bara har mammapengar, i mitt fall ingen inkomst alls eftersom jag har flyttat från ett land till ett annat och skaffat barn utan att jobba emellan. Ångest för att jag brukar Karls pengar på saker som vi egentligen inte behöver, när vi egentligen borde spara så vi kan få köpa oss något eget och flytta ut ur lägenheten som ligger i hans föräldrars hus. Men de kändes så viktigt när jag köpte det. För att dämpa den ångesten må jag vara extra snäll mot mina barn och min man och så sliter jag ut mig ännu mer. Du förstår, inte sant? Det blir en ond cirkel.
Så nu har jag bestämt mig för att ta kontroll över mitt liv. Det är jag som bestämmer över mitt liv. Det är jag som är ansvarig för vad som sker i mitt liv. Jag tänker sluta vara en åskådare i mitt eget liv. Sluta sitta bredvid och klaga att inget går som jag vill. Istället för att låta den onda hjulet snurra mig okontrollerat runt har jag satt upp några regler och utmaningar som jag nu ska ta mig an. Så planen min är följande.
Regel nr 1 Få god sömn och se till att jag inte blir utsliten. Jag må pröva att hela tiden motverka att jag får för lite sömn och blir utsliten. Allt blir så förfärligt jobbigt om man blir utslien. Det tär på en själv och alla relationer man har om man går omkring och alltid är utsliten för att man inte sover och ser efter sig själv tillräckligt. För att inte tala om vad det gör med immunförsvaret. Så från och med nu är min primära uppgift att se till att jag hela tiden får någorlunda god sömn och det har Karl och jag löst med att jag sover några timmar ordentligt på kvällen/förnatten då Karl är uppe med Amanda. Då är tanken att jag ska sova åtminstone tre timmar ostört. Det har funkat bra. Jag har inte alltid fått sova tre timmar ostört men jag har åtminstone fått sova runt en timme och mer och det är helt UNDERBART! På så sätt kan jag kontrollera att jag inte blir helt slutkörd.
Då är regel nr 2 Träna regelbundet, det ger mer energi, starkare kropp och bättre självkänsla. För att se resultat så har jag vägt och mätt mig inför min utmaning. Och för att ha något att utgå ifrån. Så här kommer något personligt. Min vikt och mina mått. Jag börjar alltså på 72 kilo med midjemått på 99 cm, stuss/rumpa 104 cm så valde jag att mäta mina överarmar på 29 cm och mina lår på 53 cm. Jag tycker inte att det är särskilt smickrande mått. Men nu kan det bara bli bättre!=) Eftersom jag nu har avslöjat mina mått blir det en morot att verkligen visa resultat framöver. Nu kan jag inte sätta mig ned och ta en kaffe i soffan istället för att ta en tur med Amanda i vagnen. Nu må jag visa resultat =) Jag ska så ofta som möjligt rapportera vad jag har fått till att träna under dagen. Helst ska jag rapportera varje dag. Nu önskar jag mig en pulsklocka så jag ska se hur många kalorier jag gör av med per träningspass. Träningen kommer till en början bestå av att gå tur med Amanda på Tranby. Vilket är mycket god träning eftersom det är helt vansinnigt mycket backar här. Så sit-ups, armhävningar och lite andra små övningar som går att utföra i hemmet medan Amanda sover. Eftervart jag blir starkare så hoppas jag kunna komma ut på skidor när Karl kommit hem efter jobb på kvällen och ta upp intervallträningen i en av superbackarna här i närheten. Hur mycket jag kommer att klara av och träning påverkas inte bara av huruvida jag orkar eller inte orkar komma mig ut. Jag är ju ävem beroende av att Amanda klarar av att sova på dagarna för att få något gjort. Hon blev fyra månader den 14 september och just nu så har hon inge vidare rutiner för soving på grund av att hon sliter med exem. Så hennes sovrutiner är, som jag tidigare nämnt,helt förfärliga. Så det blir spännande att följa med på hur hennes rutiner kommer att utvecklas och hur min träning kommer att gå.
Regel nr 3 Bara godis på helgerna. Karl och jag har bestämt att vi bara ska äta godis på helgerna och helst bara på lördagarna. Men vi prövar och lära Oliver att man ska spara så ibland är det lite godis kvar till söndag. Det är ju inte så gott att spara godisen till nästa lördag de blir ju snabbt, segt eller hårt. Så helgerna ska vara lov att äta godis, men med måtta. Om jag ska vara ärlig så går det inte så väldigt bra. Jag har problem med att jag blir hungrig och sugen på kvällen. Det går bra hela dagen men så kommer kvällen och då blir jag supersugen på nå godis och så blir jag vrålhungrig. Känns som det är ett stort, tomt håll i magen. Är det någon som kan förklara varför det är så?
Regel nr 4 maten vi spiser må bli mer hälsosam och innehålla mer näring. Jag ska dessutom ta hjälp av en homopat för att få ordning på alla allergi som finns i vår familj. Karl är allergisk mot en hel del mat men osäker själv på vad. Amanda reagerar på väldigt mycket som jag spiser och hon har till och med reagerat på melkersättning. Så nu må jag få reda ut vad jag kan spise så Amanda mår bra och vad Karl må vara försiktig med. Det är jättesvårt med mat. Det blir ofta dyrt och inte särskilt hälsosamt tror jag. Vi äter alldeles för lite ren mat. Rena produkter som ren kycklig, för lite sallad, rotfrukter osv. Allt detta ska bli väldigt spännande men säker också väldigt svårt. Men jag glädjer mig ordentligt till att få kontroll över mitt eget liv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar