Farligt med eld

I fredags tog Trico och jag en uppvärmningsrunda upp i skogen. Etterpå skulle vi gå en övningsrunda på storvolt med bommar och volter. Det är så härliga uppförsbackar runt Gjerdal! Vi brukar ta en sväng på ca 40 minuter som är mycket uppför sen kommer en härlig skogsväg som man vänder på. Därefter är det mycket nedför och det är perfekt uppmärning för min lilla flicka. Då blir hon perfekt uppvärmd och går som en klocka efter men inte idag inte. På väg från stallet så går vi förbi en gård som håller på att elda och Trico blir så klart livrädd. Usch så obehagligt men vi går åtminstone ifrån den läskiga elden. Stressad som tusan så går, eller mer halvtravar min lilla jenta upp för backarna. När vi sen vänder och är tillbaka är hon på väg att explodera för att hon har gått och stressat upp sig sen hon såg elden. Hon hoppar runt och trippar nästan hela vägen hem. När vi kom tillbaka ner och hon ser elden igen blir börjar hon hoppa och lyfta framdelen och galoppera sidleds och för att komma hem så må vi förbi den. Det känns som man går mot elden fast den är väldigt långt bort. Jag övervägde att ta en superlång omväg eller att hoppa av och leda henne. Men jag sitter hellre på när hon är på det humöret än står bredvid. Vi kommer dock hem och tar oss ut på banan och försöker göra den planerade övelsen men min stackars jenta är både svettig och uppstressad sen den hemska upplevelsen med elden. Vi traglar på och lyckas få till något halvbra eller egentligen motförväntan bra med tanke på att hon är så stressad men efter ca 30 minuter ger vi upp och går in i stallet så hon får kosa sig med de andra hästarna och mat. Min flinka lilla jenta! Fullblod ut i hovspetsarna =)